Food Safety AB informerar om Rötmånad

Food Safety vill förklara fenomenet ”Rötmånad” och vad man kan göra för att hålla bäste möjliga kvalitet på maten och slippa ”sommarsjukan”.

Vi människor trivs i värmen men det gör också små mikroorganismer som semestrar i våra livsmedel. De älskar fukt, värme och förökas snabbt när vi hanterar maten med smutsiga händer och redskap.

Allting vi köper i en butik eller lagar själva i våra kök innehåller ett antal bakterier redan från början. De enda livsmedlen som är sterila är ett friskt, okläckt ägg. Så snart ägget kläcks blir även de kontaminerade av sporer och mikroorganismer som finns i luften runtomkring.

Konsten vi människor behöver kunna är att behålla det befintliga antalet bakterier i maten på någorlunda samma nivåer under hela transporten och matlagningen.

När infaller rötmånaden?

Enligt bondepraktikan infaller rötmånaden mellan 23 juli till 23 augusti. Man kunde under den perioden drabbas av ”sommarsjukan” som det kallades förr i tiden. Symtomen var kräkningar, diarré och frossa. Det går idag inte att sätta ett visst start- eller slutdatum för ”Rötmånaden”. Det man vet är att statistiskt sett är detta den period på året när Sverige är som varmast och fuktigast. Detta gör att mat som är skadad och/ eller lagrats fel snabbt förlorar dess kvalitet och blir dålig. Tidigare använde man uttrycket ”skämd” om mat som blivit dålig.

Värme och fukt är två av de faktorer mikroorganismer som bakterier, virus och mögel älskar som mest. Det är när vi får i oss för högt antal av dessa som vårt immunförsvar inte orkar stå emot och vi blir sjuka.

Hur förebygger man risken att drabbas?

Oavsett tid på året är det samma regler som gäller för säker livsmedelshanteringen. Dock kan man räkna med att de rutiner man har för exempelvis förvaring av frukt på vackra fat eller hur man låter frukosten stå framme en viss tid inte gäller under denna period.

För att minimera risken att drabbas av ”sommarsjukan” eller att behöva kasta ”skämd” mat är det extra viktigt att se över skicket på de råvaror man köper in under denna period.

Inköp

Frukter och grönsaker ska vara hela och inte kantstötta. Kall mat ska omgående packas in i kyl och frys.

Håll obruten kylkedja, använd ex. frysklampar under transport i privat bil eller båt

Hantering

Tvätta händerna grundligt med tvål och vatten innan du börjar arbeta med maten.

Skölj frukt och grönsaker noggrant.

Var noga med att använda hela och rena redskap, det är genom smutsiga knivar och skärbrädor som bakterier och mögel förflyttas från livsmedel till livsmedel.

Blanda inte redskap för rå- respektive färdiga livsmedel.

Håll varm mat varmt och kall mat kallt.

Hamburgare till småbarn bör vara helstekta.

Planering

Planera så att de känsligaste och färskaste råvarorna äts upp först.

Se också till att all exponerad mat äts upp snabbt efter dukning.

 

ÅRET MED FOOD SAFETY

När Food Safety grundades formulerades en kvalitetspolicy. I den står det ”vi arbetar för människors hälsa”. Med jämna mellanrum tar vi fram den för att se om det fortfarande känns aktuellt och om vi är i behov av att justera någonting. Vid varje sådant tillfälle kommer vi fram till samma slutsats- detta är lika aktuellt idag så då.

Utbildning och provtagningar

Under 2017 har vi utbildat strax över åttahundra medarbetare inom privat och offentlig sektor. Food Safety har fått förtroendet att träffa och arbeta med engagerade medarbetare landet över. Från Piteå till Malmö och från Göteborg till Gotland.

Vi har även tagit ca tvåtusen prover hos våra kunder. Med hjälp av dessa prover får vi veta:

  • Att rengöring och rutiner fungerar väl i köken
  • Att livsmedlen är tjänliga att äta
  • Att nedkylningen av känsliga livsmedel fungerar väl
  • Att olika konsumentförpackade livsmedel håller så länge som det står på förpackningarna

Nya & gamla kunder, små och stora problem

Food Safety har arbetat med livsmedelslagen i snart sexton år, vi kan den bra och blir bättre hela tiden. Varje vecka lär vi oss någonting nytt och det driver oss. Våra kunder väljer oss för att de känner sig trygga i vår kompetens, vi agerar snabbt och vi tycker om vårt jobb!

Under 2017 har vi tillsammans med våra kunder startat upp nya verksamheter. Vi har hjälpt till att hitta nya lokaler och sett till att allt finns på plats för säkrare livsmedelshantering. Vi har funnits tillhands när medarbetare plötsligt slutat och hjälpt ersättarna att växa in i de nya skorna. Food Safety har vart med och sjösatt högre kvalitetscertifieringar som IP Livsmedel, ISO22000 och BRC inom livsmedelsindustrin.

Under 2017 har vi även fått tillbaka kunder som för en tid valt att testa samarbeta med någon annan. Detta sätter vi oerhört högt värde på. Vi ser det som en tydlig signal på att vårt engagemang och kompetens gör skillnad i företagens vardag.

Två av våra mål under 2017 var att vi i samband med våra utbildningar skulle tala om matsvinn och användandet av plast. Detta har vi haft möjlighet att göra på de flesta av våra utbildningar. Vi ser en stor attitydförändring vad gäller matsvinnet. Då vi började med detta för ett par år sedan var ämnet många gånger nytt. Nu är det självklart i de flesta köken och diskussionen handlar mer om vilka åtgärder eller metoder som fungerar bäst. Vi ser fram emot samma utveckling inom plasthanteringen i våra hem och på våra arbetsplatser.

Fokus 2018

Vi har konstatera att de verksamhetsförändringar vi gjort under 2016 har landat väl och detta stärker oss i vår fortsatta utveckling under 2018. Våra fokusområden kommer under detta år vara:

Säkrare mat för vår hälsa.

  • Kompetens: utbildningar, inspektioner, krishantering
  • Kvalitet: kvalitetscertifieringar & konsultation
  • Lönsamhet: genom goda rutiner och effektiva lösningar ser våra kunder att de håller omkostnaderna nere och ökar sin lönsamhet.
  • Myfoodsafety.se Vill ni ha hjälp av oss?

    VAD GÖR NI MED MATEN?

    frukt

    Vi på Food Safety har sedan flera år tillbaka arbetat för att minska matsvinnet hos våra kunder. Nu har fler goda initiativ kommit igång och vi vill nu tipsa om några:

    MATMISSIONEN

    Under 2015 startade Stadsmissionen upp Matmissionen. Det är en mataffär som säljer mat till ekonomiskt utsatta. Idag finns det två butiker i Hägersten och Veddesta. Utbudet består av donerat livsmedelsöverskott från dagligvaruhandeln. Det kan vara varor med kort hållbarhet eller med mindre förpackningsskador. Donationen kan många gånger bero på att leverantörerna gjort felaktiga prognoser vilket lett till att de står med förstora lager.

    Food Safety stöttar initiativet sedan start med kunskap för säker mathantering.

    Vill du veta mer eller donera mat?

    Matmissionen

    livsmedelsdonationer@stadsmissionen.se

     

    APP I TELEFONEN HITTAR MAT OCH FIKA

    Under det senaste året har flera appar lanserats vilka kopplar ihop din geografiska position med restauranger och fik vilka erbjuder mat till kraftigt reducerat pris. Det kan vara en frukostfralla som blivit över sedan morgonens servering eller en lunchrätt som man kan ta med hem och äta till middag. Detta är ett sätt för restauranger och kaféet att få sin mat såld istället för att slänga den i soporna. Allt fler verksamheter ansluter sig!

    Ladda ner Karma för Ios. Ladda ner Karma för Android.

    Ladda ner Resq Club för Ios. Ladda ner Resq Club för Android.

     

    ÄT KROKIGA GRÖNSAKER

    Idag ligger svinnet på frukt och grönt närmare 30% i våra butiker. Odlarna bryr sig inte ens om att skörda salladshuvuden eller andra grönsaker som är för avvikande i storlek eller form.

    Nu erbjuder Nät- och dagligvaruhandel  kassar med blandat innehåll av frukt- och grönt till reducerat pris. Andra ser till att den frukt som rensas bort på lagerna pressas till juicer istället för att slängas som tidigare. Hushållen behöver lära sig att frukter och grönsaker varierar lika mycket i färg och form som vi människor. Lika goda för det!

    Mathem.se

    Rescued

    VAR MATSMART

    På hemsidan matsmart.se kan man köpa bra mat till kraftigt reducerat pris. Kryddor, såser, snax och storköksprodukter. De har riktat in sig på att köpa upp lager och varor som annars skulle ha kastats på grund av exempelvis korta hållbarhetsdatum, förpackningsbyten osv. Bäst före är en rekommendation och de uppmanar folk att lukta och smaka på maten.

    Matsmart.se

    ENGAGERA BARNEN

    Förr i tiden fanns det mattanter som vaktade soppåsarna och såg till att maten var uppäten. Idag finns Youtube. Ett klick så finns det många bra initiativ vilka peppar, informerar och tipsar våra barn om hur man kan göra för att minska matsvinn och rädda vår planet.

    Youtube, matsvinn

     

     

    Säker mat ger mindre svinn

    vete

    Mat produceras, transporteras och slängs till ingen nytta. Dagligen tar vi del av detta i vårt arbete och det gör oss förbannade. Vi på Food Safety AB har engagerat oss i matsvinn sedan några år tillbaka. Utifrån vår kunskap och erfarenhet har vi arbetat med svinnet tillsammans med våra kunder under utbildningar och direkt på plats i kök och produktion.

    Många är rädda för att göra fel och kastar mat i onödan. Med ren kunskap och bra rutiner minskar mängden svinn direkt. Under de år som vi arbetat aktivt med ämnet har vi sett en attitydförändring.

    Från att ha varit någonting nytt och ibland främmande är det nu en självklarhet. Idag när vi kommer ut till olika kök och produktioner handlar diskussionen om vilka åtgärder som fungerat bäst. Vad som engagerat gästerna. Vilka lärdomar man dragit och vad man har för planer för ytterligare optimering av produktion och minskat svinn från verksamheten.

    De mest effektiva åtgärderna är:

    • Bra råvaror, noggrann ankomstkontroll
    • Utgå från vad som finns i lager och komplettera
    • Ta fram lite mat i taget och fyll på varefter det tar slut
    • Snabbt kyla ner den mat som inte kommer gå åt under dagen och återanvänd
    • Täck över och märk upp allt som preppats/ tillagats
    • Engagera gäster, kunder och elever.
    • Väga soporna och kommunicera med gäster
    • I skolor engageras eleverna med utmaningar och belöning när mindre mat har slängts.

    Food Safety informerar om allergener och förväntad kunskap hos medarbetare

    ägg

    Med hänsyn till våra allergiker vill vi vara tydliga med hur viktigt det är att samtliga medarbetare i era verksamheter förstår hur allergena ämnen verkar och vilken information de förväntas kunna svara på under sitt arbetspass.

    VAD är en allergen?

    Allergener är ämnen som driver fram en överreaktion i vårt immunsystem. Allergena ämnen finns i mat från djur- och växtriket. De allra flesta allergener är någon form av protein. Allergiska reaktioner kan uppstå om man äter för mycket av ett och samma ämne vid ett tillfälle eller om man exponeras för ett visst ämne under en längre tid. Dessa är mer kända som allergi för pollen, kvalster, mögel och nickel.

    Symtom vid allergisk reaktion, födoämnen

    En allergisk reaktion sker snabbt efter att kroppen kommit i kontakt med livsmedlet. Vanligen visar sig en allergisk reaktion i form av svullnad och klåda kring mun och svalg. Huden kan drabbas genom eksem och olika former av utslag. Magen kan reagera med förstoppning eller diarré och leda till kräkningar och problem med luftvägar såsom astma. Detta kan givetvis leda till direkt livshotande situationer i de fall då andningsvägarna svullnar igen.

    Det går aldrig i förväg att säga exakt hur starkt individen kommer att reagera på ett ämne från gång till gång. Olika faktorer som trötthet och andra pågående infektioner kan leda till att man reagerar kraftigare.

    VILKA allergener finns i verksamheten?

    Det finns idag fjorton födoämnen som klassificeras som allergena. Utöver listan nedan finns det människor som är överkänsliga mot ytterligare ämnen, de har drabbats av så kallad korsallergi. Det är inte helt ovanligt att folk som är allergiska mot björkpollen även reagerar på ex. gröna äpplen. Tydliga ingrediensförteckningar på samtliga rätter, kalla som varma ska finnas tillhands.

    1. Spannmål som innehåller gluten

    2. Kräftdjur och blötdjur

    3. Ägg

    4. Fisk

    5. Jordnötter

    6. Lupin

    7. Sojabönor

    8. Mjölk och laktos

    9. Nötter

    10. Selleri

    11. Senap

    12. Sesam

    13. Svaveldioxid och sulfit

    14. Ärta

    HUR förvaras allergener åtskilda från övriga livsmedel?

    Ni behöver veta vilka av dessa ämnen ni har i er verksamhet och hur de förvaras. Hur ser rutinen ut vid varumottagning och förvaring? Har ni en separat låda/ hylla/ avdelning där era allergena ämnen förvaras? Om det finns påsar med nötter i ett skafferi, är påsen väl tillsluten mellan användningarna? Hur ser det ut när köket tillreder olika maträtter? Fråga dem hur de arbetar för att skilja olika redskap/ utrustning åt i det fall då en allergen ingår i ett recept.

    VART kan medarbetaren snabbt finna fördjupad kunskap och fakta om livsmedlens innehåll?

    Kompletta ingrediensförteckningar ska finnas tillhands och medarbetare som har kontakt med kunderna i servicelinje, kassa, matsal ska veta vad rätter innehåller och vart kompletta ingrediensförteckningar finns. Det ska vara tryggt och säkert att gå ut och äta oavsett vad man drabbats av för födoämnesallergi. Detta bygger på god ordning och tydlig kommunikation samt samverkan mellan kök/ produktion och servis/ försäljning.

    SPECIALKOST & Dieter

    Utöver allergiker finns det gäster som av olika anledningar som hälsa, etik eller religion har en viss kosthållning. Ni som verksamhet har ingen upplysningsplikt enligt livsmedelslagen kring dessa. Det handlar istället om att kunna erbjuda en god service. Exempel kan vara GI, LCHF, Vegan, fläskkött med fler.

    Food Safety AB informerar om Rötmånad

    Rötmånad.docx

    Food Safety vill förklara fenomenet ”Rötmånad” och vad man kan göra för att hålla bäste möjliga kvalitet på maten och slippa ”sommarsjukan”.

    Vi människor trivs i värmen men det gör också små mikroorganismer som semestrar i våra livsmedel. De älskar fukt, värme och förökas snabbt när vi hanterar maten med smutsiga händer och redskap.

    Allting vi köper i en butik eller lagar själva i våra kök innehåller ett antal bakterier redan från början. De enda livsmedlen som är sterila är ett friskt, okläckt ägg. Så snart ägget kläcks blir även de kontaminerade av sporer och mikroorganismer som finns i luften runtomkring.

    Konsten vi människor behöver kunna är att behålla det befintliga antalet bakterier i maten på någorlunda samma nivåer under hela transporten och matlagningen.

    När infaller rötmånaden?

    Enligt bondepraktikan infaller rötmånaden mellan 23 juli till 23 augusti. Man kunde under den perioden drabbas av ”sommarsjukan” som det kallades förr i tiden. Symtomen var kräkningar, diarré och frossa. Det går idag inte att sätta ett visst start- eller slutdatum för ”Rötmånaden”. Det man vet är att statistiskt sett är detta den period på året när Sverige är som varmast och fuktigast. Detta gör att mat som är skadad och/ eller lagrats fel snabbt förlorar dess kvalitet och blir dålig. Tidigare använde man uttrycket ”skämd” om mat som blivit dålig.

    Värme och fukt är två av de faktorer mikroorganismer som bakterier, virus och mögel älskar som mest. Det är när vi får i oss för högt antal av dessa som vårt immunförsvar inte orkar stå emot och vi blir sjuka.

    Hur förebygger man risken att drabbas?

    Oavsett tid på året är det samma regler som gäller för säker livsmedelshanteringen. Dock kan man räkna med att de rutiner man har för exempelvis förvaring av frukt på vackra fat eller hur man låter frukosten stå framme en viss tid inte gäller under denna period.

    För att minimera risken att drabbas av ”sommarsjukan” eller att behöva kasta ”skämd” mat är det extra viktigt att se över skicket på de råvaror man köper in under denna period.

    Inköp

    • Frukter och grönsaker ska vara hela och inte kantstötta. Kall mat ska omgående packas in i kyl och frys.
    • Håll obruten kylkedja, använd ex. frysklampar under transport i privat bil eller båt.

    Hantering

    • Tvätta händerna grundligt med tvål och vatten innan du börjar arbeta med maten.
    • Skölj frukt och grönsaker noggrant.
    • Var noga med att använda hela och rena redskap, det är genom smutsiga knivar och skärbrädor som bakterier och mögel förflyttas från livsmedel till livsmedel.
    • Blanda inte redskap för rå- respektive färdiga livsmedel.
    • Håll varm mat varmt och kall mat kallt.
    • Hamburgare till småbarn bör vara helstekta.

    Planering

    • Planera så att de känsligaste och färskaste råvarorna äts upp först.
    • Se också till att all exponerad mat äts upp snabbt efter dukning.

    Food Safety AB informerar om EHEC

    Food Safety informerar om EHEC. Sedan september 2016 har sammanlagt 26 personer, däribland barn insjuknat. Några av dem har även drabbats av den allvarliga följdsjukdomen HUS vilken kan ge kroniska besvär. Livsmedelsverket har färdigställt sin rapport och vi vill informera er om vad som skett och vad ni ska tänka på för att minska risken att själva drabbas framöver.

    Bakgrund

    Under hösten 2016 fick sexton personer uppsöka läkarvård. Det visade sig att de ätit köttfärs som var smittat med EHEC. Smittan kunde tillslut härledas till ett slakteri och specifikt slakttillfälle. Köttfärsen har sålts i färsk och fryst form. Vid kontroll fanns brister på slakteriet och en rad åtgärder har vidtagits sedan dess.

    I februari 2017 rapporterades ytterligare ett tiotal sjukdomsfall. Efter analys så kunde det konstateras att det var samma stam av EHEC i denna köttfärs och man kunde härleda även den nötfärsen till samma slakttillfälle.

    Hur är detta möjligt?

    Det visade sig att köttfärs från samma slakttillfälle hade vart fryst och tillagades först en tid senare.  Infrysning är ingen garanti för bakteriefria livsmedel.

    Förebyggande åtgärder

    Livsmedelsverket rekommenderar att man inte ska äta rå köttfärs, att man ska vara noga med hygien, rengöring och separering av redskap och utrustning.

    Det är bra råd men Food Safety vill klargöra ytterligare rutiner som måste fungera. Enligt livsmedelslagen ska alla varor vara märkta och spårbara. För oss är detta ett typiskt exempel på bristande märkning och spårbarhet i förvaringen. Detta gäller hela vägen från uppfödare/ producent till gästens tallrik. Oavsett vart i livsmedelskedjan ni befinner er.

    Detta hanteras av ett antal rutiner som tillsammans säkerställer god kontroll:

    Ankomstkontroll, Ni är juridiskt ansvariga för alla varor ni tar in. Ni ska spara era följesedlar eller andra dokument. Dessa sparar ni för att ni ska kunna gå tillbaka och kontrollera utifall att ni har en viss vara i er förvaring.

    Separering av produkt, var sak ska vara på sin plats. Separera olika typer av livsmedel. Det ska råda ordning och reda samt FIFU (först in, först ut) Detta för att ni fort ska kunna hitta era varor i fall av återkallelse och inte riskera att någonting blir bortglömt eller missat.

    Märkning, alla era varor ska vara övertäckta och märkta. Om en förpackning öppnats ska livsmedlet skyddas och spårbarheten får inte gå förlorad. Detta för att ni i fall av återkallande snabbt ska kunna hitta och returnera/ kassera samtliga varor som återkallats.

    Spårbarhet, alla era varor ska vara spårbara. Ni har ett ansvar för att varor är spårbara ett steg bak och ett steg fram (om ni säljer till nästa kund och inte till gäst). Ni ska ha ett internt fungerande och spårbart system vilket säkerställer kontroll på era livsmedel i förvaring. Såväl kyl & frys som i skafferi och torrförråd.

    Exempel köttfärs

    1. Ankomstkontroll, Kontrollera köttfärsens temperatur, skick och datum.
    2. Separering av produkt, stoppa omgående köttfärsen i kyl/ frysförvaring enligt instruktion på förpackningen. Kontrollera först att ni flyttar fram äldre köttfärsförpackningar så att dessa förbrukas först enl. FIFU.
    3. Märkning, Om ni portionerar köttfärsen innan exempelvis frysförvaring ska originalmärkning respekteras.
    4. Spårbarhet, Köttfärsen ska vara spårbar trots att den portionerats om till exempelvis fryspåse så ni kan kontrollera den mot följesedel.

    När dessa rutiner är etablerade i er verksamhet har ni förebyggt risken att ni kommer tillaga/ servera någonting som har blivit återkallat från leverantören.

    Säkrare livsmedel, handbok i hygien

    Denna handbok vänder sig till alla som på något sätt hanterar livsmedel i sitt yrke. Den tar upp samtliga aspekter på hur man skapar en säkrare livsmedelshantering och ger dessutom praktiska råd om hur man förebygger och åtgärdar de problem som kan uppstå i det dagliga arbetet.

    Ett kapitel ägnas till exempel åt fakta om förebyggande rutiner och egenkontroll, ett annat åt mikrobiologiska hälsorisker.

    Boken berättar också om matens historia och belyser den påverkan som livsmedelproduktionen har på vår planet.

    Om författarna:

    Lydia Banderby är veterinär och livsmedelskonsult som dagligen bygger upp kvalitetsledningssystem och utbildar personal.

    Anna Hellekant är fil.mag. och tidigare chefsbiolog med lång erfarenhet av skadedjursproblematik inom livsmedelsindustrin.

    Köp boken här

    Food Safety AB informerar om färsk kyckling med anledning av campylobakter

    I dagarna har flera medier gått ut och avrått konsumenterna från att äta färsk kyckling fram tills att orsaken till ökade antalet fall av matförgiftningar orsakade av campylobakter är utrett. Kyckling är en bra proteinkälla som vi ska kunna njuta av. Food Safety AB vill nu göra er uppmärksamma på hur ni hanterar fågeln i era kök.

    Varför just kyckling?

    Hantering och slakt av kyckling är krävande. Det är en liten och skör kropp till skillnad från exempelvis nötkreatur. Slakt och styckning sker i en fuktig miljö. Det är lätt att ta hål på mag- och tarmpaketet och bakterierna sprids då snabbt med hjälp av redskap, utrustning, spolvatten och stänk.

    I Sverige brukar förekomsten av campylobakter hos kycklingar öka under sommaren och ligga kring kring 38% av flockarna. Denna siffra sjunker sedan framåt hösten. Så har det inte varit efter sommaren 2016. Man har sett en fortsatt hög andel matförgiftningar orsakade av campylobakter. Det är av denna anledning konsumenterna nu avråds från att konsumera kyckling fram tills att orsaken är helt utredd.

    Om campylobacter

    Campylobakter är en tarmbakterie som är naturligt förekommande hos människor och djur. Det krävs mycket små mängder för att bakterien ska utgöra en risk för människors hälsa. Inkubationstiden är vanligen mellan 1-3 dagar men kan sträcka sig upp till 10 dagar. Symtomen är hög feber, magsmärtor, allvarliga kräkningar och blodiga diarréer. Den kan även leda till influensaliknande symtom med frossa och i vissa fall långvariga problem med lederna hos den drabbade.

    Campylobakter är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen vilket innebär att den är spårningspliktig. Alla inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkare i landstingen och till Folkhälsomyndigheten.

    Hur förebygga smitta i köken?

    Campylobakter dör vid upphettning så det är viktigt att kycklingen tillagas ordentligt. Vi rekommenderar en kärntemperatur över +72C. Vidare är det viktigt hur man arbetar i köken. Separera hantering och beredning väl. Om det inte är möjligt rent fysiskt genom olika arbetsytor och separat utrustning ser vi gärna att ni separerar hanteringen i tid. Bered i första hand sallader och sådana livsmedel som kommer att ätas utan värmebehandling. Efter grundlig rengöring kan kycklingen hanteras med samma knivar och skärbrädor. Vi rekommenderar er vidare att köra skärbrädor och knivar i diskmaskin efter användning. Detta för att komma upp i en högre värme än vad som sker vid manuell handdisk under kranen.

    Vissa är av åsikten att det hjälper att skölja kycklingen under rinnande vatten innan hanteringen inleds. Vi avråder er från detta. Sköljningen ökar spridningen av bakterien över en större yta med stänkvatten.

    Källor:https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/campylobacterinfektion-/

    CSR

     

    Food Safety tar ställning och arbetar med CSR

    Vi är ett litet företag som har valt att ta fram en strategi och handlingsplan för vårt CSR arbete. Detta är viktigt för oss då de flesta av våra kunder som vi har daglig kontakt med arbetar utifrån samma mål och värderingar. Mycket av det vi gör är självklart och har varit det sedan vi startade. Läs mer om hur vi arbetar internt och externt med områdena socialt ansvar, miljöpåverkan & resursslöseri.

     Kort om oss

    Vi är ett svenskt företag inom livsmedelsbranschen. Våra kunder finns i Sverige, Europa och resten av världen. Vi arbetar för människors hälsa. Vi hjälper den privata och offentliga sektorn att hantera maten på ett säkert sätt. Vårt största kapital är våra medarbetare och den unika kunskap vi besitter. Denna kunskap bygger på akademiska studier och erfarenhet.

    Food Safety AB arbetar och strävar ständigt för att bli bättre utifrån två ord. Trygghet och långsiktighet. Detta såväl internt för medarbetarna på företaget som externt till våra kunder och samarbetspartners. Som medarbetare ska det kännas tryggt att gå till jobbet och våra medarbetare ska vilja stanna länge och utvecklas i sina tjänster.

    Våra kunder ska känna sig trygga med Food Safety vid sin sida och de ska se långsiktigt på sitt samarbete tillsammans med oss.

    Sociala åtaganden

    Vi arbetar med leverantörsbedömningar och tredjepartsbedömningar. Det ger oss möjligheten att uppmärksamma tveksamheter eller missförhållanden hos olika livsmedelsproducenter, transportörer med fler.

    Vi upprättar system för god arbetsmiljö hos våra kunder.

    Vi strävar efter en bra och hållbar arbetsmiljö. Under arbetstid arbetar vi välplanerat och strukturerat för att sedan kunna koppla av och återhämta oss utanför arbetstid och under ledigheter. Som konsult hos Food Safety får man stor frihet under ansvar. Våra kunder kommer alltid först och vi planerar besök, inspektioner och utbildningar utifrån avtalets utformning och vår egen kalender. Detta minskar stress och miljöpåverkan. Vi är måna om vår fritid. Food Safety AB har därför som policy att mejl och telefonsamtal stannar på kontoret. När arbetsdagen är slut eller semestern inleds, är det familj, vänner, natur och kultur vi riktar vår uppmärksamhet och våra energier emot.

    Miljöåtaganden & resursslöseri

    Läs mer om våra åtaganden och mål för 2018 under Miljöåtaganden.